yea baby
Hallo meine Freunde!
Jag är så fruktansvärt avundsjuk på min käre vän Maxi som åker till Tyskland...utan mig möhö!
Han ska till Düsseldorf...där jag föddes! Är det inte jag som borde få åka dit? Jaja, MaxiPaxi min tyske broder jag är glad för hans skull. Han ska praktisera där i tre veckor! Tre fuckning veckor!
Asså jag har nog aldrig skrattat så mycket på en toalett som idag. Frida, PH jag och Sofia spelade in engelska filmen, då PH skulle snusa framför kameran för vi spelade bygg elever o de snusar. O så skulle ja spotta snuset i toaletten, och man misslyckas o spottar på kanten istället...hur svårt kan det vara? Jaja, ni ska få se när jag laddar upp filmen nångång :) iaf iaf. så skulle PH skrika åt mig som en man o fy sjutton. jag har nog aldrig i hela mitt liv skrattat så mycket så mycket.
På senaste tiden har jag mått så så mycket bättre! Det känns som om allt lyfts upp igen, förut tänkte jag hela tiden " det här var en bra dag, det här var en dålig dag " Man skall ta dagar som de kommer, jag stör mig på när människor säger att jag inte har några svåra problem, för att jag verkar så glad hela tiden. Jag stör mig på när människor ser min lycka som ett slags hinder, som något negativt och kallar det för falskt. Jag är den sortens människa som blir glad av att ha människor omkring mig. Människor som är trevliga och respekterar varandra. När det är något som stör mig så säger jag ifrån, jag är inte den som sitter tyst i ett hörn och gömmer ansiktet i händerna. Jag har varit den personen, men den lämnade jag bakom mig för länge sedan.
När jag är ledsen så vänder jag mig till min pappa. Ingen annan. De flesta vet att jag har svårt för mig att uttrycka mina känslor och hur jag mår. Därför gör jag det bästa ur det och ler istället. Den enda människan som har sett alla mina sidor är min pappa och min bror antar jag.
Man vänder sig oftast till de som är lika en, och eftersom min pappa är den största förbilden jag har så vänder jag mig till honom. Jag är så glad över att ha honom som far, jag är så oehört tacksam över det. Och jag önskar honom all lycka i hela världen <3
Så jag ger er människor ett råd. Säg aldrig, aldrig till någon att det verkar som om den inte har några stora problem.
En människa sa det till mig en gång, och jag har aldrig kunnat släppa det.
Hur kan man ens påstå att vissa människor inte har stora probelm? Alla har problem, såvitt det är problem som "o nej, vad skall jag ha på mig imorn...mina luis vuitton skor med min acne klänning eller prada skorna med den nya klänningen från odd molly" eller problem som: "Vad skall jag äta imorgon? Hur skall jag få tag i pengar?" Man skall inte jämföra problem som sådanna med varandra, eftersom jag anser att om ett problem gör en människa ledsen så skall man respektera detta och inte klaga över att det inte är ett problem. Problem är tillför att man skall lösa det. Varför heter det annats Problemlösning?
Aha, jag känner mig smart! ;)
långt inlägg som fan men fuck the same. Kolla här på min flickr adress :D
Oh vad jag håller med dig. Jag har alltid varit en person som ofta ler, skrattar och är glad, särskilt när jag är bland folk. Blir oerhört irriterad på människor som inte kan förstå att det finns en trasigare sida inuti, utan tror att jag alltid är superlycklig. Inte fan är jag fake, det är bara så onödigt att sprida olycka bland andra. Fast ärligt talat, är man glad så är det bara dumt att dölja den glädjen för att få folk att förstå att man inte alltid är helt problemlös..
